Neospora caninum är en relativt nyupptäckt intracellulär protozo som kan orsaka sjukdomen neosporos hos framför allt nötkreatur och hundar. Antikroppar mot parasiten har hittats hos en mängd olika djurslag i naturen, men vilken roll den vilda faunan spelar i parasitens epidemiologi är inte helt känd. Det har gjorts få seroprevalensstudier av Sveriges vilda fauna men resultaten från dessa tyder på att N. caninum inte är någon utbredd smitta i Sveriges natur. I andra länder är parasiten mer vanligt förekommande.

Just nu pågår en debatt om huruvida djur är lämpliga på cirkus. Argument emot djur på cirkus säger bland annat att djurens naturliga beteende inte tillgodoses och att djuren måste stå ut med ett odrägligt liv bara för att underhålla oss. Argument för djur på cirkus är bland annat att djuren på cirkus ofta har det bättre än till exempel våra sällskapsdjur som ofta får vara ensamma stor del av dagen. Det vi känner är att det ofta saknas tillräcklig kunskap i diskussioner om hur djuren på cirkus lever och att det är svårt att kunna ta ställning till om djur är lämpliga på cirkus eller inte, när vi inte har en objektiv grund att utgå ifrån. För att få en inblick i både Domesticerade djurs och mer exotiska djurs liv på cirkus och kunna avgöra om något djurslag eventuellt passar bättre än andra på cirkus, har vi valt att fördjupa oss i två Domesticerade djurslag (hund och häst) och tre icke- Domesticerade djurslag (elefant, sjölejon och lama), som förekommer på cirkusar i Sverige. Frågeställningar som vi ska försöka besvara: ? Hur lever djuren på cirkus? ? Vilka lagar och bestämmelser skyddar cirkusdjuren och vad säger de? ? Hur lever de djurslag som vi har valt att skriva om i det vilda och vilka särskilda naturliga beteenden och behov har de? ? Är djur lämpliga på cirkus sett utifrån hur de har utvecklats evolutionärt? ? Vilka eventuella beteendestörningar, skador och sjukdomar kan djuren få av ett liv på cirkus? Utifrån dessa frågeställningar försöker vi hitta och sammanställa relevant forskning och statistik för att sedan kunna diskutera hur lämpliga olika djurslag är på cirkus, samt ge en bas åt allmänheten för vidare diskussion..

Rabies är en virussjukdom som smittar via saliv och orsakar hjärnhinneinflammation hos drabbade individer. Om viruset inte behandlas innan symptom bryter ut leder sjukdomen ofrånkomligen till döden. Rabies orsakar stora problem världen över, men jag har valt att fokusera på Afrika där sjukdomen orsakar cirka 24 000 humana dödsfall varje år. Värst drabbade är fattiga människor på landsbygden. Man räknar med att 99 % av alla humana dödsfall beror på smitta från domesticerade hundar och att 40 % av alla drabbade är barn under 15 år.

Djurskyddslagstiftning syftar till att säkerställa en god djurvälfärd, förebygga lidande hos djur samt vara ett verktyg för den myndighet som är utsedd att se till att bestämmelserna följs. Alla djur i fångenskap omfattas av djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) som övergripande reglerar kraven på minimistandarden för djurhållning. Därutöver finns ett antal mer detaljerade föreskrifter anpassade för olika djurslag. De domesticerade lamadjuren lama (Lama glama) och alpacka (Vicugna pacos) har under de senaste åren ökat i antal i Sverige men för dessa arter saknas ännu djurslagsspecifika föreskrifter för de djur som hålls och föds upp för hobby och ullproduktion. Därför har det i det här arbetet presenterats ett förslag på sådana föreskrifter. Den svenska djurskyddslagen är gammal och anses i vissa delar vara omodern.

Mul- och klövsjuka (MKS) är en av världens mest smittsamma djursjukdomar som leder till stora produktionsbortfall och stort djurlidande. Sjukdomen drabbar både vilda och domesticerade klövbärande djur. Orsaken är ett virus, som det finns sju olika serotyper av. Stora delar av västvärlden är fria från MKS, medan det i Kenya och hela östra Afrika sker flera utbrott varje år. Hur problemet behandlas skiljer sig därmed kraftig mellan Sverige och Kenya.

Denna studie syftar till att beskriva hur djur används i två förskolor med särskild profilering mot djurhållning samt hur pedagoger använder sig av djur i ett pedagogiskt syfte. De intervjuer och observationer vi genomfört visar att djur i den pedagogiska verksamheten har positiva effekter. Den litteratur vi tagit del av visar också att djur i den pedagogiska verksamheten, och framför allt i arbete med barn i behov av särskilt stöd, är betydelsefullt eftersom det kan få barn att känna empati och utveckla ansvarskänsla..

Afrikansk svinpestvirus orsakar sjukdomen afrikansk svinpest hos domesticerade svin. Morbiditeten och mortaliteten vid utbrott är ofta hög, både behandling och vaccin saknas. Afrikansk svinpest är vanligt i Afrika där viruset cirkulerar mellan vilda svindjur och olika arter av mjuka fästingar. Via framförallt kontaminerat kött har sjukdomen spridits till andra världsdelar och viruset finns idag i Europa. Arbetet med att bli av med viruset efter ett utbrott är intensivt och involverar slakt av infekterade djur, noggrann sanering samt restriktioner avseende handel med köttprodukter.Även djur i europeiska faunan kan infekteras av afrikansk svinpestvirus och sprida det till domesticerade svin.

Syftet med detta projekt var att ge en sammanfattande bild av hur det svenska samhället hanterar problemen med djur som lider på grund av undermålig kunskap samt vanvård. Vårt fokus låg primärt på hur processen vid omhändertagande av djur går till och hur detta påverkar djuren. Vi vill belysa hur deras beteenden påverkas av undermålig skötsel samt om de inte får möjlighet att utföra sina naturliga beteenden. Domesticerade djur är på många sätt anpassade till ett liv i fångenskap, men en stor del av deras naturliga beteenden kommer fortfarande till uttryck. Därför är det viktigt att ta detta i beaktande både när man hanterar djuren samt när man stiftar lagar och tillämpar dem. För att kunna genomföra vårt projektarbete har vi haft kontakt med flera olika instanser som dagligen arbetar med detta. De fick både svara på frågor samt att de fick möjligheten att uttrycka sina egna funderingar och åsikter om ämnet.

Syftet med det här arbetet är att undersöka vilka möjligheter som kan finnas inom området djur och natur och på vilket sätt det i förekommande fall används som en resurs på de förskolor jag besökt. Jag har intervjuat pedagoger för att få en uppfattning om hur de ser på djur och natur och dess möjligheter samt huruvida några hinder kan upplevas i detta arbete. Jag har funnit att djur och natur anses vara ett viktigt område och ett intresse som i många fall delas av både barn och pedagoger. De främsta skälen för att inte hålla egna djur på förskolan var allergier och tidsbrist. Djur och natur används som en resurs på de förskolor jag besökt och flera angav att det var en del av deras arbete med miljöfrågor. .

ResuméTitel: Förbud mot sexuellt utnyttjande av djur ? En fråga om djurskydd eller rättigheter?Idag är sexuellt utnyttjande av djur inte uttryckligt förbjudet i svensk lagstiftning. De undersökningar som gjorts av omfattningen av sexuella övergrepp på djur visar dock att problemet inte är av trivial karaktär. Även djurpornografi förekommer i stor omfattning, särskilt på Internet. Detta examensarbete avser att redogöra för rättsläget när det gäller sexuella övergrepp på djur samt för de argument som har presenterats för respektive emot ett förbud mot sexuellt utnyttjande av djur.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De Domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Denna uppsats behandlar särskiljningen mellan mänskliga och ickemänskliga djur i rättighetshänseende. Mitt syfte är att utifrån en värdegrund baserat i mänskliga rättigheter och frågeställningarna ?Kan en särskiljning mellan mänskliga och ickemänskliga djur berättigas i rättighetshänseende?? och ?Varför förnekas ickemänskliga djur rätten till liv?? ifrågasätta varför rätten till liv förnekas ickemänskliga djur. Min tes är att andra djur har rätt till liv och tanken är att genom att belysa den antropocentriska världsbilden som präglar samhället synliggöra vad som sammanbinder förtryck mot människor och förtryck riktat mot andra djur. Jag utgår från de juridiska och politiska instrument som berör vårt förhållande till andra djur för att fastslå gällande rätt.

Syftet med det här arbetet var att undersöka några förskolebarns kunskap om ett antal djur i närmiljön samt om ett spel kan stimulera barnens kunskapsutveckling. I undersökningen har barn på en förskola intervjuats vid två tillfällen. Barnen fick se på bilder på djur och andra organismer som finns i naturen, berätta vad bilden föreställer och svara på om det är ett djur. Ett memoryspel med djurfotografier tillverkades och användes av pedagoger och barn på förskolan i två veckor. Pedagogerna som använt spelmaterialet svarade på en enkät om spelmaterialets användningsmöjligheter i förskolan och sedan intervjuades en pedagog.

Social inlärning influeras av interaktioner, eller observationer, av en artfrände eller dennes produkter. Beteendet och närvaron av en artfrände kan påverka beteendet hos en individ, vilket i sin tur kan leda till överföring av nya beteendemönster i en population. De Domesticerade djurens kapacitet för social inlärning, samt effekterna av detta, är stora frågor inom husdjurens skötsel och välfärd. För värphöns är det viktigt att undersöka om skadliga beteendemönster, som kannibalism och fjäderplockning, är resultat av social inlärning. Syftet med denna litteraturstudie var att granska den domesticerade hönans (Gallus gallus domesticus) kapacitet för att dra lärdom via social inlärning.

Domesticeringsprocessen innebär bland annat en beteendemässig förändring hos djur genom avel och skiljer sig från tämjning då tamhet innebär att en individ under sin livstid lär sig beteenden som gör den hanterbar av människan. Syftet med det här arbetet är att ta reda på när, varför och hur renen blev domesticerad och ifall något annat djur hade kunnat ersätta renen som husdjur. Renen (Rangifer tarandus), som lever i världens nordligaste delar, har varit en viktig födokälla för människan sedan stenåldern. Det finns bevis på att renen används som transport- och mjölkdjur sedan åtminstone 5000 år tillbaka, vilket kan vara början till dess domesticering. Vissa författare menar dock att det var först senare, på medeltiden när samerna började övergå till storskalig betesdrift (pastoralism), som domesticeringsprocessen började. Att man övergick till ett pastoralt system berodde främst på ekonomiska förändringar i Skandinavien och Ryssland.